» » Debatt i Dagens Samhälle: Behov av extra skolår – hinder senare

Debatt i Dagens Samhälle: Behov av extra skolår – hinder senare

Inlagd Media | 0

Elever med funktionsnedsättning blir ofta utan jobb och stoppas av nya högskoleregler, påpekar Henrik D Ragnevi, Attention i en debattartikel i Dagens Samhälle Nr 31/10.

Har du svårigheter med att planera och strukturera din vardag är det knappast troligt att du kontrollerar vilka antagningskrav en utbildning du vill läsa flera år senare har och väljer rätt tillvalsämnen redan på gymnasiet. Detta är läget för elever med neuropsykiatriska funktionshinder.

För de som läst ett yrkesförberedande program ställs ännu högre krav på planering när det kommer till val av kurser. Exempelvis kräver ett flertal högskoleutbildningar att den blivande studenten läst minst B-nivå i bland annat engelska eller matte på gymnasiet, ämnen som inte är obligatoriska i de yrkesförberedande programmen.

Personer med neuropsykiat­riska funktionshinder har i högre grad än andra behov av förlängd skolgång och att komplettera sina betyg. Med de nya antagningsreglerna till högskolan blir det svårare att bli antagen till en utbildning om du kompletterat eller läst upp dina betyg i efterhand, eftersom du hamnar i en egen mindre kvot, skild från dem som söker direkt från gymnasiet.

Tidigare i år redovisades att 22 procent fler studenter med funktionshinder (de flesta med adhd och Asperger) har hört av sig till landets handikappsamordnare. Det vore extra tråkigt om den positiva trenden bröts på grund av de nya antagningsreglerna.

Många får sin diagnos först i vuxen ålder. Det innebär att de inte fick rätt hjälp och stöd vare sig i grundskolan eller på gymnasiet. Det är också känt att i många fall mognar unga med neuropsykiatriska funktionshinder senare. Därför har de inte haft samma möjligheter som andra att få lika höga slutbetyg, eller ens en godkänd gymnasieexamen. Det är inte ovanligt att en elev med diagnos får förlängd studiegång.

Enligt SCB saknade 43 procent av svenskarna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning någon form av sysselsättning 2008, siffrorna ser knappast bättre ut nu. Kunde de visa upp en högre utbildning – vid sidan om diverse anställningsstöd som lönebidrag och nystartsjobb –  skulle möjligheterna att få ett arbete öka. Det kräver dock antagningsregler som premierar kunskaper i ämnet framför när studenten läst en kurs.

Henrik D. Ragnevi
Ordförande, Attention i Göteborg
Suppleant, Riksförbundet Attention

Länk till artikel: http://www.dagenssamhalle.se/debatt/behov-av-extra-skolar-hinder-senare-17768